Vad som har snurrat runt i mitt huvud de senaste dagarna
Jag pratade med Emily om det idag. Jag känner att mitt schema hindrar mig från att ha ett socialt liv och lägg till att de andra au pairerna bor 40 min-1,10 tim bort och har ett "normalt" schema, så mitt social liv är inte på topp och alla som känner mig vet att jag är en väldigt social människa.
Jag började känna så här för ett par veckor sen men beslutade mig för att försöka få det att fungera men jag känner mig isolerad och skulle bli deprimerad om jag stannade här.
Jag älskar verkligen familjen och det har inget med dem att göra. Det är bara det att de vill ha någon som jobbar dessa tider och jag klarar inte av bristen på social liv som medföljer med de tiderna.
Jag tycker du gör rätt, och jag tror att familjen förstår. Jag skulle ha förstått, det kan inte vara så jävla häftigt att bo "på landet" i en ny stad, när man vill upptäcka landet.
Hittar du ingen ny familj är du välkommen till våran soffa.
Jag tycker det är bra att du följer dina känslor.
Jag håller med Amanda, jag hade mina funderingar om du skulle klara ett år på "landet" du är ju en storstadstjej ;) jag hoppas att du kommer hem samtidigt som jag hoppas du hittar en ny familj så du stannar kvar och lever livet :) du är alltid välkommen att bo här och det vet du :)
Saknar dig massor :)
Det kommer att lösa sig annars är du välkommen upp till Sälen o göra en säsong här jag vet många som skulle bli glada att ha dig här!!!
Pöss
Va söta ni alla är!
Mickis: Det låter tokbra! Jag vill va i servicen eller i baren isf :P
Oj, det där lät ju inget vidare. Jag funderade själv på hur det skulle gå för dig mitt ute på landet, vad jag minns så har du alltid varit supersocial och alla vet ju att du är en storstads person. Vad som än händer så hoppas jag att du får det bra, men jag håller tummarna för att du ska hitta en ny familj och få fortsätta ditt år i USA. Det har ju varit en sån dröm för dig. :)
